krigszonen.se

Jag är lika glad över att jag den här gången fick ont i mitt högra knä istället och att mitt vänsterknä håller, som jag är arg över just det faktum att det högra också ska krångla och varför inte mitt redan dåliga vänsterknä!? Detkännsaldrigbra. 

Jag vet att många, även annars fullt friska, har problem med knäna. Men för mig innebär det inte "bara" att jag kanske tvingas avstå tyngre träning. Det jag pratar om kan innebära att jag kanske aldrig kan gå igen. Förstår ni skillnaden? Jag vill inte förminska någons kamp som har problem med knäna. Det ÄR skitjobbigt. Det är knappast ”bara en liten knäskada”. Det är många drömmar som kan bli grusade på grund av ett dåligt knä. Men jag vill att ni ska förstå konsekvenserna som kan bli för mig. Jag spelar med helt andra odds och förutsättningar. Jag måste träna för att bibehålla funktionen så att jag kan fortsätta gå. Men för hård träning kan göra att allt förstörs över en dag. Det är en svår och skrämmande balansgång.

Det kändes i alla fall bra i början på mitt träningspass. Sen började jag tänka alldeles för mycket. Jag ökade tempot. Försökte springa ifrån alla tankar om det där jag så himla gärna vill berätta för er - om varför det egentligen känns så ensamt och varför jag inte kan vila i känslan av att några sägs finnas där för mig - men jag kan inte! Inte här. Det går inte ens ”transkribera” för att det ska gå att berätta. Då tappar det all sin betydelse… Men jag vill berätta. Ärligt. Om allt. Jag vill inte vara tyst längre. Jag borde kanske till och med höja rösten om den smärta de orsaka mig. Det är bara ni i min lilla armé som skulle lyssna. Ni skulle förstå alltihop. Förstå hur allt kunnat bli så här. Men det är så frustrerande att inte kunna. Jag vill bara skrika rakt ut om allt som varit och är. Jag tror ensamhetskänslorna skulle minska då. Så kanske berättar jag det ändå. Trots att det vore dumt och skulle göra allt värre. Men bryr jag mig? De brydde sig inte om mig.

Sen fick jag så ont i mitt knä att jag blev tvungen att avbryta träningen och mina tankar. Förnuftet segra. Bättre sluta tidigare och kunna springa snart igen, än att köra slut på mig nu och inte kunna springa alls.