krigszonen.se

Alla kärleksfulla föräldrar till ett barn med en diagnos vill att deras barn ska ses för den han eller hon är, och inte för sin diagnos. Eller hur? Jag tror det.  

 

Ibland hör jag föräldrar säga ”vi borde inte klaga som har friska barn” till föräldrar som har barn med någon diagnos. Det sägs förstås i all kärleksfullaste tacksamhet och välmening. Ingen kärleksfull förälder vill exempelvis se sitt barn ha ont. Men det jag ska skriva nu kanske kan få er att reflektera över en sak, även om det känns obetydligt för en del. Genom att säga så där framhävs det ”friska, perfekta och välskapta” som det absolut viktigaste. För de föräldrar som har barn som har det extra tufft på olika sätt kan just de orden landa lite tokigt. Inte minst för barnet själv om han eller hon är stor nog att höra det. Barn ska aldrig behöva känna att de måste be omgivningen om ursäkt att de råkat få en diagnos. Den där meningen kan ge en obehaglig känsla av att barn med diagnos skulle vara mindre viktiga. Men alla barn är lika viktiga – med eller utan diagnos. Barn är i första hand alltid barn. 

 

Låt oss se barn för den han eller hon är, och inte för sin diagnos. .