krigszonen.se

Bilden är tagen ur ett annat sammanhang.

Den här natten sov jag ganska bra (bara några mindre ryckningar i kroppen). Men de två nätterna innan har jag haft mycket kramper/ryckningar i kroppen. Torsdag-fredag och fredag-lördag. Första natten har jag redan berättat om här. Det är ju skitläskigt om man är ensam! Natten mellan fredag-lördag var kramperna mycket tuffare. Jag vaknade plötsligt upp med att det ryckte till lite i kroppen. Sen eskalera det. I närmare en timme mellan kl 03 – 04 höll det på som värst innan det äntligen klingade av. 

Det handlar oftast om korta, men väldigt många, små ryck. Men vissa ryckningar är så kraftiga och intensiva att jag dras ihop i fosterställning och gnyr av utmattning innan det släpper. Ryckningarna varar nog inte i mer än ett par sekunder åt gången. Men får jag bara någon sekunds vila innan nästa kramp så blir det väldigt kämpigt att härda ut i en timme. Sen blir jag riktigt less när allt börjar om igen några timmar senare… Då är jag ju ännu tröttare än innan.

Jag kan inte få ryckningarna sluta förrän det går över av sig själv. Jag har provat ligga på mage (eftersom jag viks ihop på mitten), sitta upp, dricka vatten, distrahera tankarna genom att läsa mellan varven m.m. Men kroppen rycker ändå. Nu börjar jag bli förbannad! Egentligen har jag en mängd andra känslor också. Men jag vill inte komma till insikt med vad jag känner. Tankarna snurrar: Är det epilepsi trots allt? Om jag provmedicineras för epilepsi, då är det ju nästan på riktigt att jag HAR epilepsi. Kommer jag behöva leva efter de "regler" som ställs med ex. simma själv, köra bil m.m. från och med nu? Eller är det inte epilepsi utan ”något annat” som läkaren pratat om? 

Det är mindre än två veckor kvar till magnetröntgen över hjärnan. Då borde jag vara ett steg närmare svaret över vad som är fel. Men det kan bli så att jag provmedicineras redan nu i väntan på provsvaret. Det beror på vad läkaren säger. Jag får bara hålla ut så länge. 

Jag vill avsluta inlägget med att tacka dig som läste på FASS och 1177 efter hjälp och råd för mig. Du som lät telefon vara påslagen hela natten ifall jag inte mådde bra. Du som lugnade, stöttade och bara fanns när jag verkligen behövde det. Jag har aldrig varit med om att någon gjort det tidigare. Varmt tack!!