För att jag behöver det

I onsdags byggde jag en koja med kompisarna. Det är själva kojbygget som är det roliga tycker jag. Fast det är okej att bara sitta och pyssla och prata också. Det hör liksom till.
 
Igår var en tung dag. Jag försökte aktivt hålla tankarna på annat genom att läsa, lyssna på ljudbok, promenera, simma på badhuset, prata med en vän m.m. Ändå fungerade det inte. En ärlig fråga och det trängde igenom. Det behövde kanske helt enkelt få bli så. Känslor kräver att få bli erkända.

Det känns lite knäppt ibland hur en så stor del av mitt liv kan kretsa kring en person som inte längre finns här. Men jag känner att det måste få vara så just nu. Jag behöver det. Jag försöker varje dag att inte sätta några villkor på mina känslor, men det är svårt. Den här längtan efter den där mjuka kramen från Dig var så stark igår. Kramarna kändes alltid så moderliga och trygga. Det borde alltid varit så. Jag önskar det. Men allt jag har kvar nu är Gosegrisen. 
 

Kommentarer:

1 countrypride.blogg.se:

<3

Svar: Stor kram Sara!
Camilla Blomberg

Kommentera här: