Snälla, för min skull
Föreställer er den här situationen mellan dig och en person.
Personen: Vill du följa med och gå en promenad/springa?
Du: Jag är ledsen, det låter jättekul, men jag orkar inte idag. Jag känner att jag inte mår så bra i kroppen och behöver ta det lugnt.
Personen: Du orkade jättemycket igår! Kan du inte orka idag också, snälla, för min skull?
Det är just de där sista orden ”snälla, för min skull” som ställer till det tycker jag. För då har personen inte förstått vad ”jag orkar inte” betyder. Det är inget ”jag orkar inte” som i ”jag har ingen lust att umgås med dig”. Det är inget påhitt. Det är på riktigt. Tro mig.
”Jag orkar inte” betyder att krafterna för att umgås inte finns. Det bara är så. Det är ett ”jag orkar inte” som i att bara andas och existera kan vara en bragdprestation. Jag vill att ni ska veta det innan ni skuldbelägger mig för att jag inte orka mer, att jag inte kan vara tillräckligt "snäll" ens för er skull. Inte för någons skull. Det är inte mitt fel att jag inte orkar och det är inget jag kan göra något åt. Förhoppningsvis kommer en bättre dag snart då jag orkar umgås.
Personen: Vill du följa med och gå en promenad/springa?
Du: Jag är ledsen, det låter jättekul, men jag orkar inte idag. Jag känner att jag inte mår så bra i kroppen och behöver ta det lugnt.
Personen: Du orkade jättemycket igår! Kan du inte orka idag också, snälla, för min skull?
Det är just de där sista orden ”snälla, för min skull” som ställer till det tycker jag. För då har personen inte förstått vad ”jag orkar inte” betyder. Det är inget ”jag orkar inte” som i ”jag har ingen lust att umgås med dig”. Det är inget påhitt. Det är på riktigt. Tro mig.
”Jag orkar inte” betyder att krafterna för att umgås inte finns. Det bara är så. Det är ett ”jag orkar inte” som i att bara andas och existera kan vara en bragdprestation. Jag vill att ni ska veta det innan ni skuldbelägger mig för att jag inte orka mer, att jag inte kan vara tillräckligt "snäll" ens för er skull. Inte för någons skull. Det är inte mitt fel att jag inte orkar och det är inget jag kan göra något åt. Förhoppningsvis kommer en bättre dag snart då jag orkar umgås.
Jag vet att ni ibland blir sårade när jag säger ”jag orkar inte”. Ni kanske tror att det är att ”bara orka”. Men tro mig, jag blir också ledsen när jag inte orkar. Jag blir först ledsen för att jag missar det roliga. Sen blir jag ledsen över att ni på riktigt verkar tro att jag är elak som inte kan vara "snäll" och orka aktiviteten ändå oavsett hur det påverkar min hälsa. Det jättesvårt att behöva brottas med er oförståelse när jag kanske skulle behöva allt stöd jag kan få under en dålig dag.
Någon som känner igen sig?
Jag känner igen mig varje dag. Ibland orkar jag bara för att vara snäll. Men jag får alltid igen det efteråt känna det som.