Nordic Rheumatic Youth Camp 2017
(Jag står i vit tröja i mitten längst bak)
Nu är jag hemma från Nordiska Unga Reumatiker lägret! Jag har haft det jättebra! Det var deltagare ifrån de nordiska länderna: Island, Finland, Danmark, Norge och Sverige. Jättekul att få chans att träffa så många nya människor och från olika länder! Vi höll till utanför Stockholm på Bosön. En drömplats för den som älskar att sporta.
Vi har hunnit göra en massa saker på fyra dagar. Vi tränat crossfit, provat yoga, simmat i inomhuspoolen, sprungit längs skogskanten intill havet klockan 7 på morgonen (okej, det var bara jag), bastat, lyssnat på föreläsningar (om reumatism, sjukgymnastik, sömn, kost), haft "diskussions-stationer", campfire och mycket mer.
Jag har pratat engelska hela tiden under dessa dagar. Jag tänker till och med på engelska nu. Om någon börjar prata svenska med mig nu så är risken stor att jag ändå svarar på engelska. Att prata på ett annat språk gjorde att jag fick en viss distans till olika känslor och händelser av det vi prata om och lyssnade till. Det är både på gott och på ont. Men vi har haft det riktigt fint tillsammans! Det betyder mycket att ha någon som förstår - på riktigt - vad en pratar om. Jag tror vi alla känner så. Fast jag kan sakna att prata med någon om atrosfibrosen eftersom det är den stora skurken i mitt liv. Men jag vet ingen annan som fått det på liknande grunder som mig. Det finns mycket annat jag delar med de andra reumatikerna förstås.
Det har varit jättekul att få lära känna så många nya fantastiska människor. Att bara sitta uppe sent på kvällarna och dela erfarenheter med varandra under en spelomgång ”Ubongo” eller framför en varm brasa är en så speciell känsla att jag inte ens tänker försöka beskriva den. Jag tror inte att den ska beskrivas, den ska upplevas.
Tack för alla värdefulla minnen!!
Ser så otroligt trevligt ut. Jag önska verkligen jag våga iväg på utflykter och läger med Unga reumatiker. Många kramiz<3