krigszonen.se

Jag skriver det här med bara en hand.

 

Imorse ringde de från sjukhuset och berätta att de ordnat en akuttid för kortisoninjektion på en gång. Jag fick på riktigt ont i magen av att höra det. Mest saknade jag min gosegris. Men jag har mini-minigris på jobbet som jag tog med mig som sällskap i alla fall. 

 

Det tog allt som allt max 10 minuter att få kortisonsprutan i handleden. Från första spritdränkta bomullstussen till det sista plåstret. Det blödde bara igenom lite som ni kan se. Det gick allt som allt jättesnabbt och gjorde nästan inte ont alls. Det gick enkelt och bra! Men nu börjar det förstås att kännas... Jag har som ingen styrka, jag kan inte röra handleden alls och bara vicka lite på fingrarna. Snart kommer det att göra ont. Mer ont. Men om någon dag eller två borde det vända och kännas bättre. När det lilla ingreppet var över släppte i alla fall det onda i magen.

 

Jag hann lagom precis kliva utanför entrédörrarna så ringde käkläkaren angående den inflammation jag har i högra käkleden. ”Vad är ditt önskescenario att vi gör nu?”, frågade läkaren mig. Jag svarade ”att inflammationen bara slutar av sig själv” svarade jag. ”Självklart, men det hjälper inte…” Vi pratade en stund om det och kom överens om att steg ett är att boka in en akuttid för en kortisoninjektion i högra käkleden – redan nu på måndag. Nu har jag ont i magen igen. Men den här gången kan jag planera och ta med min gosegris.