Nästa steg

Tanken är att jag ska skriva ett ”terapeutiskt” brev till imorgon på gruppträffen. Men det är verkligen svårt! Jag vill inte sätta mig in i det rent känslomässigt. Eller, jag vill att det ska bli ”perfekt”. Jag vill att det berättas på rätt sätt. Jag vill inte glömma något. Men jag vill inte heller ta med för mycket på en gång. Jag vet att det allra bästa är att ”bara börja berätta”. Men jag är helt enkelt rädd för vilka alla känslor jag kommer möta under skrivandets gång. Mest rädd över att min insats kommer bli på tok för ambitiöst jämfört med grundtanken. Risken är i så fall att mitt tidskrävande arbete kommer kännas lite bortkastat. Jag vet att det inte är så egentligen. Jag gör det här för min egen skull. Ett steg mot att må bättre. Men ändå. 
 
Annars då. Jo, jag har varit på sjukhuset och lämnat tillbaka EKG-apparaten som jag hade för registrering av hjärtats aktivitet. Nu väntar nästa steg i utredningen: neurologen. Om två veckor ska jag hålla mig vaken en natt (det är ju sååå svårt!) för att sova middag på sjukhuset. Nissarna kommer fästa en massa EEG-elektroder på huvudet för att kunna registrera aktiviteten i min hjärna. Samma test som jag gjort tidigare. Jag hoppas det kommer gå lättare att somna den här gången nu när jag vet hur det går till. Jag måste komma ihåg att ha extra varma kläder med mig. Det är ofta kyligt på sjukhuset.
 
Jag avskyr att skjuta upp saker. Men fortsättningen på brevet får helt enkelt vänta på mig till imorgon förmiddag. Nu tänker jag lägga mig och sova!
 
• Kategori: KampenTaggar: EEG, EKG, Ensamhetskänslor, känslor, utredning; • Kommentarer (2)

Kommentarer:

1 Hanna:

Hoppas att det går bra att skriva färdigt brevet!

Svar: Tack Hanna, det gick okej. Ett grovt utkast i alla fall. Dock togs det inte upp på gruppträffen idag då annat kom i vägen. Men det var säkert lite nyttigt få börja skriva på det.
Kram!
Camilla Blomberg

2 Lars:

Läste en del om dig på din blogg. Jag känner inte dig i övrigt men jag känner väldigt mycket med dig. Du kämpar på så duktigt och jag önskar att allt blir så bra det kan för dig!

Svar: Tack för dina ord, Lars. Det var omtänksamt av dig. Jag tar åt mig av varje ord! :)
Camilla Blomberg

Kommentera här: