En vecka efter käkledsoperation

Idag har det gått precis en vecka sedan käkledsoperationen. Blåmärket efter kanylen på handen börjar sakta försvinna. Tillsvidare matchar den färgen på min mjukiströja. :)

Det börjar kännas bättre nu. Jag börjar kunna gapa lika ”stort” som innan (ca 20 mm), men det går lättare! Jag tar dock fortfarande lika mycket smärtstillande (Alvedon + Ketogan). Jag skulle kunna hålla ut med mindre. Men det är jätteviktigt att jag fortsätter ta medicinen för att ha så lite ont som möjligt. Det beror på att jag behöver gapträna och bibehålla rörligheten. Om jag har ont är risken att jag håller tillbaka. Och jag måste träna rörligheten i käklederna för att de inte ska växa ihop.
 
Jag tycker inte om att behöva ta så här starka mediciner. Speciellt inte i skolan. Jag känner att det är svårt att fokusera, läsa och skriva. Jag går runt och är ständigt lite yr och i brist på bättre ord: påverkad. Jag gissar i alla fall att det känns lite liknande. Jag blir himla trött också! Det klias över hela kroppen av medicinen och det är irriterande. Det finns förstås antihistamin (mot allergi) på apoteket, men jag har tänkt att snaaaart ska jag ändå sluta med medicinen.
 
Det känns riktigt skönt att jag inte behöver sova sittandes längre. I natt sov jag faktiskt för första gången på en vecka med bara en kudde under huvudet! Det gick bra så länge jag inte rullade över på sidan. Kortare stunder har jag dock lyckats bädda med gosegrisen på ett sätt som skapat ett ”hål” runt käkledsområdet för att kunna sova på sidan. Det vore bra för ryggen att variera lite. 
 
Jag har också ätit min första riktiga måltid! Igår fick jag i mig två mindre portioner med makaroner och köttfärssås till kvällsmiddag. Finfördelat likt småbarnsmat. Men guuuud så gott det var! Mosad banan och glass till mat i all ära, men riktig varm mat kändes så himla gott i magen. Jag vaknade upp i morse och hade tyvärr mer ont i käkarna. Men det var värt det. Jag brukar gå ner ca 5 kg första veckan efter en käkoperion. Vikten är egentligen inte det viktigaste. Men det ger en bra hint om att kroppen skriker efter näring. Jag behöver verkligen äta på riktigt nu för att orka.
 
 
• Kategori: KampenTaggar: Reumatism, Smärta, käkledsoperation, näring, sova; • Kommentarer (2)

Kommentarer:

1 Anonym:

Tänker på dig
kram
Eva

Svar: Det känns jättefint att veta om Eva. Tack. Kramar!
Camilla Blomberg

2 Sarah:

Krya på dej :)

Svar: Tack Sarah, jag är på bättringsvägen. Kram!
Camilla Blomberg

Kommentera här: