Redo för action!
Jag blir frustrerad över att jag vet hur jag känner men ingen förstår hur jag känner, eftersom de inte vet vad de själva känner. Det handlar inte enbart om att brottas med den fysiska smärtan vid en operation. Det väcks en mängd existentiella frågor som kan vara svåra och smärtsamma. Det krävs galet mod att möta det. Fattar du det och vågar du prata om det?
Det handlar ju egentligen inte alls om hur många operationer en gjort. Det handlar om att våga möta det en går igenom på riktigt. Det kanske en redan gjort vid 1 operation. Min erfarenhet är dock att många tror detaljerna vid en operation är det som skrämmer mest. Absolut, smärtan efter en skalpell skrämmer fortfarande mig. Men det som kan hålla mig vaken om natten är - exempelivs istället för att en ofta bär vit klänning vid dop, konfirmation, student och bröllop - att i mitt universum tycks den enda vita klänning jag kommer få bära, vara sjukhusets. Det är då det kan kännas som jag själv hamnat i odjurets mage.
Kram och hoppas allt går som det ska imorgon