Raise a glass to the fighters

Alla förändringar är viktiga. Jag har lärt mig att sjukhuset är fullt med överraskningar. Att ligga inne själv en vecka kan vara rena skiten när man mår dåligt, har ont och är nyopererad. Speciellt om man är tvungen att göra det om och om igen. Jag har opererats 4 gånger i år! Samtidigt vet man att man är på rätt ställe för att bli bättre. Att ligga inne kan visa sig vara lyckträffen för att man lär sig gå och äta igen, det som man aldrig trodde skulle vara möjligt. Det är en häftig känsla. Det har varit ett tufft år, men samtidigt ett helt fantastiskt år! Det är inte förrän man tittar tillbaka på året som gått som jag förstår vilken bragdprestation många av dessa farliga, tuffa och svåra uppdrag varit. Jag har klarat mer än vad jag trodde var möjligt. Jag måste kanske börja inse alla de saker jag faktiskt klarat av som den stora bedrift det är. Jag har här massor av bevis på det.
Om jag ser fram emot 2014 efter det här året? Motiverad fråga.
En Camilla Blomberg ger sig aldrig!