Färdigstucken hos vampyrerna

Det känns sååå skönt att vampyrerna stuckit mig färdigt!! Nu är det ett halvår kvar till de hungrar efter mer blod. Det känns lyx att inte behöva komma till sjukhuset lika ofta. Tidigare gick jag dit varannan vecka och sen varje månad och från och med nu – äntligen varje halvår!
 
Egentligen hade jag ett till blodprov (ämnesomsättningen, i och med svimningarna) som jag skulle få komma tillbaka och göra. MEN jag hade sådan himla tur att den goaste sköterskan jobba idag och tog alla provrör samtidigt för att jag ska slippa komma tillbaka snart igen för bara ett endaste provrör. Bara för att sköterskan var så gullig och gjorde så, önskade jag för ett kort ögonblick att jag skulle få komma tillbaka. Sköterskan har haft "koll" på mig ända sedan jag var ett litet barn och vet vem jag är när jag kommer. Den där "lilla extra" snällheten gör så himla mycket! Men det känns ärligt bra att jag har det här avklarat nu. För en tid framåt i alla fall. 
 
Nu har jag långtidsregistrering av EKG i två dygn.
 
• Kategori: KampenTaggar: EKG, blodprov, cellgift, vampyr; • Kommentarer (0)

Genom att skriva

Jag har haft ett par tuffa dagar. Jag har haft mycket att tänka på. Eller mycket och mycket… Endast en eller ett par större saken kan kännas tillräckligt. Det är nog så det varit, när jag tänker efter. Det har varit guld värt att få ta en paus från allt, äta glass i den varma vårsolen och bara prata med någon som lyssnar! Det ger nya perspektiv.  
 
Jag känner att jag skriver något som egentligen inte säger något alls. Jag ska vara rakt på sak.
 
Jag ska försöka berätta det jag vill få sagt på det enda sättet jag vet hur: genom att skriva. Jag skrev ett brev för några år sedan. Jag skickade det aldrig. Jag läste inte ens upp det för mig själv efteråt. Det kändes redan tillräckligt jobbigt som det var. Men tanken är att jag ska skriva ett nytt brev nu! Den här gången är det flera (egentligen bara några få från gruppträffen) som ska ta del av brevet. Ingen press förstås. Men jag är övertygad om att det är bra om jag gör det. Ett steg framåt. Men det är tidskrävande och känslomässig tufft att börja. Ibland känns det som det är så lite jag vill ha sagt, andra gånger överstigligt mycket. Men mest av allt vill jag egentligen inte alls skriva brevet! Jag vill inte ge brevets adressat mer fokus. Jag är fortfarande så arg, sårad och besviken. Tanken är förstås att skriva av sig och så känns det bättre sen. Men det handlar inte bara om det. Jag vill istället tänka på de som får allt att kännas bättre. På alla sätt som spelar någon roll var det de som tog Din plats! Det känns så svårt börja skriva om och till någon som inte fanns… Men kanske är det så jag ska börja brevet?
 
• Kategori: KampenTaggar: Ensamhetskänslor, brev, läkande, skriva, övergiven; • Kommentarer (1)

Spagat på händer

På träningen igår var det utmanande och roligt. Vi provade kjolar och fortsatte repeterar dansen inför uppvisningen. Det känns som mycket av den träning vi gör nu, utöver själva dansen, handlar om smidighet och styrka. Bara för att man exempelvis kan sparka upp benet en bit behövs ju styrkan att hålla kvar i den positionen också. Igår stod vi som på händer vid barren och flexade med benen i typ spagat men med ena foten i stöd mot barren. Ni kan kanske föreställa er svårighetsgraden!? Jag är imponerad över mig själv att jag överhuvudtaget bara hade händerna i golvet! Egentligen stod jag på fingrarna för att jag inte klarar av att böja handlederna, men det gör det ju bara mer grymt. Det kändes i alla fall så, ända tills jag såg bildbevis (som jag är för feg att lägga upp) på mina strapatser. Jag får nog öva lite (läs: mycket!!) mer på det här med att se lika graciös ut som en ballerina. Men det är en del av det roliga med träning. Att utvecklas och bli bättre. 
 
I veckan ska jag få göra långtidsregistrering av EKG. Det ska bli lite spännande. Fast jag tror inte att det visar något eftersom jag känner mig helt återställd sedan jag svimma. Det ska ju till att jag har EKG på mig när jag svimmar i så fall. Men eftersom det kan dröja månader innan nästa gång jag svimmar, om ens alls?, så tror jag inte mycket på den här undersökningen ska visa något. Men å andra sidan kan pyttesmå fel på hjärtat synas men som jag inte känner av... 

• Kategori: Balett, Kampen; • Taggar: Dansa, EDS, EKG, Hjärtat, Reumatism, Smärta, balett; • Kommentarer (0)