Häng med vid operation hjärtmonitor

Titta på vloggen nedaför för att hänga med och se hur det gick till på sjukhuset när nissarna opererade in hjärtmonitorn. Det har nu gått drygt två veckor sedan insättning av loop-recordern för att utreda vidare vad som kan tänkas hända när jag svimmar (vilket är sällan, men samtidigt för ofta). Jag känner inte av ”stickan”. Det gör inte ont, utan känns bara lite märkligt med en hård sak under huden. Den märks bara om jag petar på den, alltså.
 
Jag börjar bli bättre på att komma ihåg att ta med telefonen överallt och att aldrig stänga ner appen. Det står i appen myMerlin att det är max 1,5 meters avstånd som gäller när jag sover. Men maxavstånd gäller, åtminstone i mitt fall, dygnets alla timmar. Det är förstås inte hela världen om jag skulle glömma telefonen kortare stunder. Men chansen att fånga upp något på monitorn ökar ju om telefon är med hela tiden och beredd att ”fånga” något tänkt hjärtfel. Monitorn har ett visst eget minne, men det är telefon som skickar registreringen vidare till sjukhuset om det är något som (inte) händer.
 
En annan sak jag vill berätta är att hur tufft det än kändes inför operation, så väl på operationsdagen var jag lugn. Jag går som in i fightermode. Det är på både gott och ont som jag blivit luttrad på sjukhuset.