krigszonen.se

Jag åkte in till akuten för att göra en ny knäledspunktion på ortopedjouren igår. Gosegrisen och jag är ett team och fixade det här galant. 

 

Ortopeden, en som jag träffar förut på mottagningen efter en av alla de knäopertioner jag gjort, utförde ingreppet. Likt förra gången tvättades benet i sprit, den blå operationsduken lades över och läkaren sög ur vätskan med en spruta. Det gjorde ont, men det var snabbt över. Sen kändes det bara lite obehagligt och skönt på samma gång när trycket i knät lättade. Efter 90 ml orange vätska (förmodligen en blandning av ledvätska och blod igen) togs sprutan bort och jag plåstrades om och fick bandage. Klar att åka hem.

 

Jag fick ingen kortisonspruta efteråt (som annars brukar ta död på de sista inflammationspartiklarna) för att det kunde försämra kvalitén på magnetröntgen jag ska göra senare idag. (Vad gör ni andra på er extra dag i kalendern?)

 

Det känns skönt att det gick så mycket bättre att göra punktionen den här gången. Det är bra eftersom läkaren sa att jag får komma tillbaka igen för att tömma knät om det fyller på sig igen innan jag hinner träffa MIN ortoped på mottagningen. Men det hoppas jag slippa!

 

Vad det här beror på är svårt svara på. En kombination av flera faktorer. Men gissningen är en skada i knät (efter en tidigare operation man gjorde på grund av reumatismen) som triggar igång inflammation. Speciellt nu när jag varit aktiv och jobbat mycket som gör att knät utsätts för påfrestningar. Men eftersom jag också har reumatism i grunden kan den också triggats igång och bli mer aktiv. Det i sin tur kan skada knät mer. Det blir en ond cirkel. 

 

Jag fick förresten lämna nytt blodprov för att kolla sänkan. Med det provet mäter man inflammationsnivån i kroppen. Förvånande nog är den fortsatt normal trots att jag fått tömma ur sammanlagt 170 ml vätska från knät på 8 dagar. Det är uppenbart inte normalt eller bra. Men kroppen verkar inte fatta det. Förutom knät då...