Lite snett ibland

Plåsterförbandet över bröstkorgen är borttaget (det röda beror på den klistriga tejpen) och jag har kunnat vara med på veckans dansträning igen. Det har gått hur bra som helst. Jag kan med fingrarna känna ”stickan” som ligger under huden. Det känns lite märkligt. Jag är lite öm direkt över området där stygnen sitter. Men jag kan röra mig fritt utan att det gör ont. Appen i telefon har inte registrerat några konstigheter i EKG-registreringen. Hjärtat slår precis som det ska. Jag har inte oroat mig för att det inte ska det heller. Jag har ju mått bra hela tiden och inte svimmat. Jag har också en uppföljning före nyår för kontroll av hjärtmonitorn. 
 
Jag träffade käkläkaren och dennes två nissar på sjukhuset i Gävle igår. Det var ett planerat uppföljningsbesök. Jag berättade om att jag fått mer ont igen. Ett tag hindrade smärtan mig från att gapa upp stort. Det är klart att min panikindränkta hjärna direkt tänkte: operation! När jag dessutom upplevde att käkleden ”hakade fast” när jag ansträngt mig en längre tid (exempelvis pratat mycket) och blev så sned att jag inte kunde bita ihop, så förstärktes rädslan. Mina tidigare erfarenheter säger att det inte finns någon annan utväg än operation.
 
Men efter några dagar vände det och blev bättre (om än inte helt bra). Nu kan jag gapa upp stort igen! Det finns en ömhet och smärta kvar på höger käkledssida. Men jag har fått en grundlig genomgång av bilder och käkledsmodeller om hur det ser ut och fungerar. Det hjälper att få en mer konkret bild över situationen och vad problemen beror på. Ihakningen beror ”helt enkelt” på att min käkled inte är så rund och fin som man skulle önska. Den är mer platt och kantig. Det är därför inte konstigt att det blir lite snett ibland.
 
På plats hos käkläkaren fick jag göra en ny avgjutning med rosa geggamoja i munnen (obehagligt, men världens gulligaste nisse fanns nära hela tiden) inför ännu en ny (bättre) bettskena. Det är tänkt att skenan ska fungera som en avlastning under nätterna och helst även dygnets vakna timmar när det är möjligt (medan jag ser en film, framför datorn, när jag läser en bok osv.). Jag fortsätter med gapträningen och håller tummarna att det här blir bra.
 
• Kategori: KampenTaggar: EKG, Psoriasisartrit, Reumatism, Smärta, bettskena, hjärtmonitor, käkled, operation; • Kommentarer (3)

Kommentarer:

1 Elisabeth:

Skönjer man lite syre i luften här? Fint! Då får du passa på att andas...
Kram från Elisabeth

Svar: Det är lite mer syre i luften vill jag också tro. Mer hopp. Jättekram!
Camilla Blomberg

2 annika eriksson:

Jag använder bettskena på nätterna och det avlastar. Vad bra att du ska få en du också. Skönt att du känner hopp. Stor kram från mig.❤❤❤❤

Svar: Jag har använt olika modeller av bettskenor i flera år. Nu är det dags för ännu en ny modell. 😁 Varma kramar ❤️❤️❤️
Camilla Blomberg

3 Lotta:

Hopp betyder så mycket. Lyssna på Johannes Jensen i Ångestpodden han förklarar så bra hur man kan styra tankarna. Kram

Svar: Hopp är livsviktigt! Tack för tipset om podd. Det lät intressant. Jag för kolla upp det. Kramar!
Camilla Blomberg

Kommentera här: