Magnetröntgen i Uppsala

Igår tog jag tåget hela vägen från Sandviken till Uppsala för en liten utflykt. Kan man kanske nästan säga. Jag åkte dit för en magnetröntgenundersökning av vänster knä. Det gick smidigt och bra, men mycket roligare än så var det inte.
 
Jag hann knappt sätta mig i väntrummet innan jag blev uppropad. Jag var inte sen, utan bara punktlig. Om det står att jag borde vara där en kvart före den egentliga tiden, och jag själv normalt vill vara en kvart före en bokad tid, då blir det ju en halvtimme före utsatt tid jag ska vara där. ;) Det var i alla fall bra att jag fick påbörja undersökningen tidigt eftersom röntgenplåtningen tog lite längre tid än de väntade 20–40 minuterna.
 
Jag fick till att börja med byta om till en tre nummer för stor vit skjorta. Sen kom röntgensjuksköterskan och förberedde insättning av kanyl. Jag skulle få kontrastvätska i kanylen under undersökningen för att nissarna ska kunna se, utöver eventuella skador, om jag också har inflammation i vänster knä.
 
Jag rullades in i det stora röret med mössa och hörselskydd och bara låg och stirra upp i taket medan apparaten bankade och lät. Det är sååå trist och jag är sååå less på det! Vid halvtid sprutades kontrastvätskan in i kanylen och jag åkte in i tunneln för en omgång till. Efter totalt en timme var utmaningen att ligga blickstilla klart och jag plåstrades om av den vänliga röntgensjuksköterskan (sköterskan var det bästa som hände den dagen). Gosegrisen satt självklart tålmodigt och väntade på mig. 

Nu är det bara att invänta att postis-Per kör fram brevet till min ortoped som ska kika på röntgenbilderna. Jag vet!! Visst är det galet att bilderna - i dagens IT-samhälle - ska behöva skickas brevledes! Men tålamod nu. Svaren kommer. 
 
Det är inte bara vänster knä som bråkar och gör ont. Mitt högra knä börjar ta stryk av att jag haltar på vänster ben. Men jag har pratat med reumatologen idag och ska få det högra knät undersökt nästa vecka.
 
• Kategori: KampenTaggar: Magnetröntgen, Reumatism, Röntgen, Uppsala, artrosfibros, kanyl, kontrastvätska, reumatlogen; • Kommentarer (2)

Kommentarer:

1 Catrin:

Jobbar postis-Per i Sandviken också! 😉😂

Svar: Kul att du också känner postis-per ;)
Camilla Blomberg

2 Bexollila:

Tycker det verkar så läskigt att röntgas

Svar: Tycker man det är obehagligt och läskigt att trånga utrymmen så förstår jag det. När jag röntgat käklederna spänns som hela huvudet fast och det är inte så kul. Men då finns det speglar så man ska kunna se ut i tunneln och inte känna sig så fast. Jag tycket det går bra, men det är såå tråkigt. Hör ju knappt musiken i hörlurarna heller för maskinen bankar så högt.
Camilla Blomberg

Kommentera här: