Vid öppna spisen

Jag hatar när en förkylning ”sätter sig i lederna”. Jag är egentligen inte speciellt sjuk av förkylningen, men desto mer plågad av smärtan i lederna som en följd av förkylningen. Vem som helst kan få ont i kroppen av en jobbig förkylning. Men för mig, som redan har ont, blir en vanlig förkylning inte nådig. Värst är käklederna. Men höfterna, nacken och knäna kom inte heller undan. Jag får hoppas den värsta smärtan försvinner när förkylningen lämnar kroppen. Tyvärr brukar en förkylning snarare trigga igång sjukdomen. 
 
Jag försöker ändå att göra det bästa av situationen. Genom exempelvis att krypa ner under en filt i soffan och skriva här medan fejkbrasan i rummet genast höjer mysfaktorn. Förra helgen pysslade jag ihop en öppen spis av flyttkartonger. Jag spacklade den vit för en ”stenig” struktur och en mer verklig känsla. Sen satte jag in ett gäng led-blockljus. Det var tidskrävande och ansträngande pyssel. Men ett jätteroligt DIY-projekt till vintern. Till jul får jag kanske pynta kamin lite också. 
 

Brukar ni pyssla något i juletider? 
 

Krona av löv

Dagen efter fredags-sprutan brukar jag kunna sova uppemot 13 timmar. Jag fick sova drygt 11 timmar i natt.  När jag sover så länge känns den rekommenderade sovtiden 7–8 timmar som ett skämt.

Jag har varit jättetrött idag trots att jag sovit länge. Jag har tittat på film efter film nästan hela dagen. Jag tog mig dock ut på en liten promenad och samlade löv till ett pyssel. Men det är dagens största prestation. Jag försöker att inte vara för hård mot mig själv en sådan här tuff dag. Det är okej att inte orka mer. Det ser ut så här ibland. Det är kanske inte så konstigt att jag mår dåligt nu. Jag har sovit dåligt i veckan och drömt mardrömmar. Förra veckan tog jag dessutom både Simponi (biologiska) och Metoject (cellgifterna). Konstigt vore om jag INTE var trött efter dubbla sprutor. Det är ”normalt” med illamående, trötthet, frysa och känna hur det spänner i huvudet. Det är en del av vardagen med reumatism. 

Det känns i alla fall bra att jag orkade pyssla ihop en lövkrona innan läggdags. Imorgon väntar äventyr!

 

Inte barnslig, men lekfull

Jag har varit med lillsyrran ett par dagar i Järbo medan mor och far varit bortresta. Vi har hittat på mycket skoj som jag tänkt berätta och dela med mig av så småningom.

Jag kan börja berätta att vi byggt en koja med hjälp av ett gammalt påslakan, ett gäng spännband och några träpinnar vi hittade på gården. Egentligen byggde vi minst 4 stycken kojor. Men vi blev inte nöjda och byggde om. Okej, sanningen är att kojorna rasade samman av vinden och vi fick komma på nya smarta lösningar. Men det är ju ändå själva byggandet som är roligast så det gjorde inte så mycket! Det löste sig genom att en av våra kojkonstruktioner föll samman på "rätt sätt" och vi fick oss en stabil vindsäker koja tillslut. Inne i kojan satt vi och fikade, ritade, sjöng med till låtar på radion och bara myste. Precis som man ska göra i en koja.  

Jag håller helt med lillsyrran. Vi är inte barnsliga. Vi är bara väldigt lekfulla. Det är skillnad. :) 

Jag älskar sådana här stunden. Stunder då jag känner mig så nära frisk jag kan komma. 💕