Kandidatprogram i utredningskriminologi

JAG KOM IN. JAG KOM IN. JAG KOM IN. 
 

På sjukhuset är det dåligt att höra ”det visade positivt”. Men idag fick jag ett positivt besked från Högskolan i Gävle. Med positiv menar jag i ”vanlig” bemärkelse för er som är friska att det är BRA. Jag kom in på kandidatprogrammet i utredningskriminologi. Mitt förstahandsval. Jag stod vid första intagningen som 12:e reserv, sen vid andra och sista som 4:e och jag trodde att jag snubblat på mållinjen. Men så fick jag hem idag ett antagningsbevis till kriminologiutbildningen i brevlådan. JAAAAA!! 

Jag blev först antagen att läsa till lärare åk 1-3 som ni redan vet om, men sen insåg jag(i samråd med sjukhuset) att det inte skulle fungera med min hälsa i nuläget. Jag tackade nej till platsen. Jag funderade då över andra alternativ till hösten, som t.ex. att läsa någon enstaka kurs och söka om nästa år till kriminologin. Men jag behövde inte använda min plan B! Nästa vecka börjar jag på Högskolan i Gävle! Kriminologi på distans. 

Kriminologi är något som jag VILL läsa och något som jag KAN jobba med i framtiden. Jag har ju haft en dröm om att bli polis men eftersom jag inte har den hälsan hittade jag ett toppenalternativ: att bli kriminolog. Jag är så glad att jag kom in. Chockad. Jag är ANTAGEN. Äntligen var allt krigande i skolan värt allt. Äntligen får jag glida lite i livet. Äntligen känns det bra. Äntligen finns det framtidshopp! ;) 

Kommentarer:

1 Anonym:

GRATTIS!!

2 Anonym:

Grattis till antagningen! :D

3 Uffe, Åsa & Lee:

Stooooort grattis!!!

4 Nilla:

Grattis!!!!

5 Krigarsyrran:

GRATTIIIIS IGEN CAMILLA!! :D

6 majsan o roffe:

du är bäst GRATTIS o kram

7 M.:

Men ååh! Det är fantastiskt!! Bra kämpat och stort hejdundrandes GRATTIS!!!

8 Nellie:

Supergrattis! :D Gud vad kul! :o Kommer bli grymt!! :) kramar

9 Felicia:

Grattis!!!!

10 Sandra:

Hej!
Läser runt lite på nätet om just utrednings kriminologi programmet som finns i Gävle och letar efter folk som läser kriminologi.
Hur går det för dig med utbildningen och är det bra?
Mvh Sandra

Svar: Hej Sandra! Det är stora frågor du har om utbildningen. Du kan höra av dig till skolan och be om att få ”skugga en student”. Alltså att en ambassadör från den utbildningen du vill gå visar dig runt på skolan och du får testa på att vara en elev på det programmet för en dag. Jag är faktiskt en sån ambassadör. :)Men jag kan försöka svara lite kort här ändå vad jag upplever att programmet är. Jag tycker det är bra. Det är bra och engagerade lärare som kan sin sak. Dock är det trist att så mycket är på distans. Det blir liksom ingen riktig sammanhållning i klassen. Mycket eget ansvar och hemmastudier. Föreläsningar visas oftast hemifrån på datorn. Ibland får man åka in till skolan och titta på en storbilds-TV när en föreläsare pratar. Men det kan vara skönt också. Man kan sitta hemma i pyjamasbrallorna och ändå bli utbildad! ;) Fast vi sitter inte bara hemma om dagarna och skriver hemtentor och läser. Vi brukar ha några seminarieträffar ibland. Då diskuterar man det man läst.
Innehåller i kurserna är väldigt olika. De kurser jag läst handlar ex om varför man begår brott och olika teorier kring det. Eller varför vi avstår. Nästa kurs handla om vad man kan göra för att förebygga brott. Nästa kurs ändå läste vi mycket om lagar och straff. Var med under en rättegång. Läste gamla brottsfall. Nu den senaste kursen var mer psykologisk och handla om vad man minns/eller inte minns om man blivit utsatt för brott. Vanliga psykologiska reaktioner osv. Det är ett väldigt intressant och spännande område. Det som är lite tråkigt är att utbildningen är så ny och att något ”riktigt jobb” för oss finns liksom inte. Inte själva titeln. Men de inom ex. polisen kommer behöva vår kompetens och förhoppningsvis anställa oss. I trean kommer jag ha fältstudier och få prova på att jobba.
Hör gärna av dig om du har fler funderingar!
Lycka till med studierna! :)
Camilla Blomberg

11 Linnéa:

Hej! Jag hittade också hit för att jag är intresserad av kriminologiutbildningen i Gävle. Så kul att läsa det här inlägget, vilken lycka att komma in! Stämmer det att den personen med lägst betyg förra året kom in med 19.66 i den "vanliga" kvoten? Jag tycker den låter lika intressant efter att ha läst ditt svar som jag tyckte innan. Jag funderar lite kring hur långt bort man kan bo, hur många träffar är det i skolan, är det någon varje vecka? Var bor de flesta, är det många som kommer från Stockholm? Har du lyckats hitta kompisar under utbildningen eller kommer man inte varandra så nära?
Mvh Linnéa

Svar: Hej Linnéa! Kul att du är intresserad av utbildningen. Du kan kika på den här länken.
Där har jag i ett eget inlägg skrivit svar på de vanligaste frågorna.

http://krigszonen.blogg.se/2013/october/angaende-kriminologin.html

Men jag svarar gärna på dina frågor du hade nu. Jag vet inte vad lägsta intaget var. Jag vet bara att jag gick ut med bäst betyg på min skola (högsta betyg i det mesta), men stod ändå som reserv båda uttagningarna. Jag kom in en vecka innan skolstart. Men man kan ju komma in på högskoleprov. Hört något att man kan komma in reelkompetens också.

I början hade vi en obligatorisk träff i veckan på högskolan. Men under en annan kurs träffas man kanske bara en endaste gång. Någon annan kurs ändå har man kanske grupparbete och då åkte i alla fall jag in till skolan nästan varje dag under den/de veckorna. Men det går ju att sköta via skype om man har svårt att resa. Föreläsningarna spelas ofta in eller sänds över datorn.

Jag skulle säga att vi har studenter från många olika ställen. Vi är en grupp/klass som hör till Södertälje och en till Gävle. Så de runt Stockholm går ju där på skolan och vi andra på skolan i Gävle. Ibland har vi haft obligatoriska träffar tillsammans båda grupperna – då träffas vi alltid i Gävle eftersom det är där utbildningen går ifrån. Men dessa träffar är väldigt få. Jag vet att en del har fått flyga för att ta sig dit. En gång träffades vi i Uppsala för att ”åka halva vägen var”. Många lärare är från Sthlm så de åker till Gävle varje gång. Flera föreläsare kommer också från Stlhm. Men då brukar de filma när de föreläser så får vi i Gävle titta på en slags tv-bild om vi inte vill/kan resa till Sthlm.

Jag kan typ inga namn alls från södertälje-klassen. Men flera namn (men absolut inte alla) i Gävle eftersom det är dit jag tillhör. Men jag tycker det blir svårt att känna att vi är en riktig klass. Man träffar ju inte varandra så ofta. Vi jobbar mycket själv. Det kan jag tycka är lite tråkigt att man inte får sån bra sammanhållning. Men distans var som sagt en förutsättning för att jag skulle kunna plugga vidare pga mina sjukdomar.

Hoppas du blev lite klokare. Kolla in länken också om du har fler funderingar – eller hör av dig igen.

Lycka till med studierna!
Camilla Blomberg

Kommentera här: