1 km simning

Jag har varit rastlös alldeles för mycket och alldeles för länge nu. Så jag gick till badhuset efter jobbet och simmade drygt 40 vänder i bassängen. Jag vet inte om jag "tar igen" för de dagar jag hade ont i ryggen och inte kunde göra så mycket. Precis som kollegorna på jobbet säger så kan man verkligen undra varifrån jag får den här energin? Jag känner mig som en litet barn som springer runt i cirklar och alla vuxna står förundrat och tittar på och säger saker i stil med ”hur orkar hon?” och ”blir hon inte trött snart?”. Det är förstås bra att jag orkar och har krafter. Emellanåt är det ju raka motsatsen och jag kan känna mig på gränsen till svimfärdig. Men helt ärligt vet jag inte om jag kan kalla mitt ”spring i benen” för överskottsenergi. För jag vet att jag rent medicinskt går på sparlåga, ibland tomgång. Men jag behöver helt enkelt få avreagera mig lite (läs: mycket). Jag bara måste. Jag är så frustrerad och har en massa andra känslor som brottas inombords att det bara tvunget måste ut! Det här är det sättet jag känner till.
Jag försöker skriva i min rosa bok vid tillfälle. Det är ett mildare sätt att få ur sig allt. Det brukar kunna kännas bättre efteråt också. Ibland behövs förstås en halvmil lång promenad för att jag ska kunna sitta still och skriva...
Duktig du är ändå som pallar med! Jag skulle så gärna vilja simma, men skulle förmodligen drunkna på kuppen när kroppen lägger av och gör sig obrukbar.. Så jag försöker ta mig ut i naturen med mina djur på lite olika upptåg (förutom sjukgymnastiken då), men det är betydligt trevligare ute känner jag än i en trång sal som luktar av både svett och salvor ;) Men jag skulle vilja simma!
Och en sak till, Kram på dig Camilla <3