Det är magiskt!

För 5 år sedan tog jag bort 28 stygn i knät efter en större operation på grund av reumatismen. Jag hade fått beskedet att jag var tvungen att vara beredd på att jag aldrig mer skulle kunna gå igen (hur man nu någonsin kan förbereda sig på en sådan sak). Jag hoppade på kryckor och hade en stor plåtställning runt benet i flera månader. Det blev flera operationer och lång rehabilitering. Många av mina drömmar grusades.
 
Men jag var tvungen tro på att det skulle finnas så mycket som jag inte visste om än - upplevelser som väntar där ute i framtiden - som skulle berika mitt liv och som skulle vara värt att kämpa för. 
 
IMORGON ska jag vara med på showen Magic of Dance och dansa balett! Det är mot urusla odds att jag kan gå igen, men det är helt MAGISKT att jag kan dansa!!
 
Självklart skulle jag vilja dela den här magiska stunden med er i min lilla armé som följt mig genom dessa år. Tack för ditt stöd!
 
 
Fotograf: C.L.

• Kategori: Aktiviteter, Kampen; • Taggar: Dansa, Knä, Reumatism, artrosfibros, balett, min lilla armé, operation, tacksam; • Kommentarer (4)

Kommentarer:

1 countrypride.blogg.se:

WOW!! Du är grym och en sann kämpe, för att inte tala om en ännu större och mäktigare krigare! Stor kram till dig <3

Svar: Ååh superback för dina fantastiska ord!! Känner mig mållös. Stor kram!! 💕
Camilla Blomberg

2 Tisa:

Jag minns så väl när du skulle göra den där operationen. Men att det var fem år sedan trodde jag inte, så längesen det var. Du var så modig då tycker jag! Det är inte många som skulle klara det så bra som du gjorde. Fatta vad stark du är Camilla! och tänk, du kan dansa. Helt fantastiskt!
Men som jag skrivit många gånger förut; även starka människor får vara svaga ibland. Bara man tar sig upp igen.
Stor kram till dig fina, fina du! <3

Svar: Ååh Tisa jag blir så glad av att läsa dina ord. Att se att du funnits med genom allt det här, det är så fint. Det känns skönt att jag kunnat dela det här med någon. Jag är glad att jag haft just dig ”med mig” i det här om än det bara är via cyberspace. Det har betytt mycket för mig. Jag försöker verkligen ta åt mig av dina fina ord också, om än det är svårt ibland.
Bamsejättekram!!
Camilla Blomberg

3 Pernilla Andersson:

Bra kämpat.
Man kommer långt med positivt tänkande..
Jag håller med dom andra att om någon är en krigare är det du..🖤🖤

Svar: Åh Pernilla vilka fantastiska ord. Det stärker. Tack!
Camilla Blomberg

4 Anna :

Läser din blogg och gråter, förundras, känner igen mycket och lider med dig. Gläds över att du kan vara positiv och glad trots lidandet som finns i ditt liv. Jag äe reumatiker, nackskadad och sen i januari har en käkled krånglat. Disken åkte lös efter en op i munnen och handen på hjärtat, jag fattar inte hur du pallar att ha ont i käklederna! Värsta leden. Inflammationer, tryck och skav - rå smärta och obehag. Hur hanterar du det? Smärtlindring? Kbt? Är verkligen nyfiken, försöker hitta nya strategier för att inte gå under. Du inger mig hopp, fina krigare! Kram

Svar: Tusen tack Anna för alla dina fina ord! Det stärker mig på djupet och gör mig glad. Det är sånt som får mig orka kriga vidare. Jag blir förstås ledsen över att höra hur hårt du tvingas kämpa med din smärta.
Du frågar hur jag hanterar det. Helt ärligt vet jag inte. Jag har ingen skriftlig plan eller så. Skämt å sidor så är inte smärtan värst utan att jag känt mig ensam i den här kampen och den smärtan är svårast för mig. Själva fysiska smärtan i sig blir då mindre viktig att ”överleva”.
Men om vi pratar smärta i käklederna har jag isförband (sådan där mjuk kylkudde) som hjälper bäst. Sen är det alvedon och min grundbehandling (Metotrexat och simponi). KBT för käksmärta vet jag inget om. Jag har dock provat, vad som skulle vara kbt, i den andra smärtan. Den sekundära smärtan som blivit ensamheten och alla förluster som sjukdomarna fört med sig. Men det kändes som ett skämt alltihop. Just nu försöker jag själv fylla livet med ”friska” aktiviteter för att det livet ska få ta mer plats. Jag vet inte om det här svarar på dina frågor och funderingar men ibland är det skönt att bara bolla tankarna med någon som förstår. :) Du får gärna höra av dig igen.

Jättekram
Camilla Blomberg

Kommentera här: