Ny tömning av knät

Det kändes pirrigt inför besöket på ortopeden. Jag ville helst inte att någon skulle klämma och känna på mitt nyopererade knä. Än mindre hugga en spruta i knät för att tömma det på vätska. Men det är då det gäller att övertala sig själv om att det här är för mitt bästa. Jag ville inte det här och jag var tvungen att på något plan bara stänga av alla känslor. För ju mer jag tänker att jag inte vill, desto starkare motstånd blir det till att göra det. Och det ska ju ändå göras!
 
Jag fick lägga mig på britsen och visa upp mina skills i att sträcka ut och böja benet. Läkaren var väl inte jätteimponerad och hjälpte gärna till och pressade i ytterlägena. Jag grimasera nästan hela tiden av smärta. Jag fick frågan om jag ville tömma knät så svullnaden går ner för att kunna möjliggöra mer rörlighet och att knät får bättre chans att läka. Det var en onödig fråga eftersom det bara finns ett svarsalternativ. Eller skulle jag svarat ”nej tack, jag vill att knät ska stelna ihop” kanske?
 
Läkaren sa att knät kommer fortsätta svullna upp igen om några dagar, även om knät töms idag. När jag hörde det så kändes det ju helt meningslöst att ens tömma det, för det kommer ändå fylla på sig igen. Men fördelen är att det för stunden kan ge förutsättningarna att rörelseträna och att det läker bättre. Så jag sa ja till ingreppet.
 
Läkaren valde tacksamt nog att sticka nålen på det minst ömmande området. Jag stålsatte mig i alla fall. Men det gick faktiskt jättebra! Läkaren försökte suga ut vätska men fick bara ut blod i sprutan. Det är bra. Det betyder att knät är svullet och fyllt med blod från själva operation, inte av inflammation från sjukdomen. Hade det varit inflammation skulle knät, oavsett om det töms idag, svullnat upp om ett par dagar igen. Läkaren tror dock knät kommer svullna upp av inflammation längre fram. Men varje dag det inte gör det är ju bra så jag kan träna upp rörligheten och knät får läka rätt. Jag fick en spruta med bedövning i knät efteråt för att jag ska få några timmar där jag kan rörelseträna benet mer effektivt. 
 
Jag ska tillbaka om två veckor. Läkaren är övertygad om att knät kommer vara svullet igen. Frågan om det är värt att fortsätta tömma knät eller inte får man ta ställning till då.
 
• Kategori: KampenTaggar: Arthrofibrosis, Knä, Reumatism, inflammation, knäledspunktion, operation, ortoped, titthålsoperation; • Kommentarer (4)

Kommentarer:

1 Anonym:

Fy så kämpigt du har det.Tänker på dig och sänder massor med Styrke kramar. Hälsningar från Annika Eriksson i Boden.

Svar: Jag är glad att det åtminstone inte gjorde allt för ont under dagens ingrepp. Men ja, det känns extra tungt nu. Kramar ❤️
Camilla Blomberg

2 Elisabeth:

Så fruktansvärt jobbigt det måste vara för dig att detta liksom aldrig tar slut. Vi får hoppas att du och läkarna tillsammans reder ut detta nu och att det ska gå åt rätt håll. Du får säga till ditt knä på skarpen nu att du är trött på det här!
Stor kram från Elisabeth.

Svar: Jag vet, det är ju en never-ending kamp det här. Så har det känts för länge länge länge sedan. Men vi får fortsätta hoppas det vänder. Jag har haft kontakt med reumatologen idag och kanske finns det fler vapen att ta till i kriget. JÄTTEKRAM
Camilla Blomberg

3 Emelie:

Åh jag lider med dig! Jag gjorde kejsarsnitt för 6 veckor sedan (har lagt upp förlossningsberättelse om du är nyfiken) och jag längtar verkligen inte till nästa gång man ska opereras.. Hoppas du kryar på dig <3

Svar: Ingrepp kan verkligen vara tuffa. Heja dig och din återhämtning! Kramkram
Camilla Blomberg

4 Ullie:

åhh mina knä är paj så jag vet precis va du pratar om ständig värk usch krya o hoppas det blir bättre

Svar: Visst kan det vara jobbigt!! Det är liksom grunden för att gå och ta sig fram. Fungerar inte det så förändras mycket på en gång. Tack och ta väl hand om dig Ullie!
Camilla Blomberg

Kommentera här: