Hälsan kommer först
Brukar ni också få höra ”Hälsan kommer först” från er omgivning? Ibland tänker jag på vad det faktiskt innebär. Det handlar kanske om att ta hand om sig själv, sin kropp. Men det blir samtidigt som att livet kommer på andraplats. Och eftersom jag aldrig kommer bli frisk, ja, då blir det skitsvårt att få in livet. Hälsan kommer ju först. När ska det bli min tur att leva? Aldrig?
Att sätta hälsan som prio ett behöver inte alltid betyda att livet kommer sen. Eller aldrig. Dessutom kan livskvaliteten öka om livet prioriteras och då har hälsan på sätt och vis också prioriterats. Men det kan vara skitsvårt att hitta den balansen. Speciellt om ena sidan uppmuntras mer än den andra. Om ens alls. Vad upplever du?
Jag tror att ni, precis som jag, ibland (läs: ofta) kör på och gör roliga saker som påverkar kroppen negativt. Exempelvis när jag kunnat ge mig ut på en allt för ansträngande promenad fast jag då gått med kryckor för att jag önskat leva lite. Det är i alla fall då jag brukar få höra ”Stopp nu Camilla! Din hälsa är prio ett!!”
Men hur mycket ska hälsan få styra? Ska jag vänta på att bli bättre först – fast det kommer aldrig hända – eller hur länge väntar en? Och när behöver en komma till insikt att det aldrig går att bli bra och sluta kämpa för det? Det känns ibland bara så hopplöst att prioritera hälsan. Jag har många gånger fått en pessim prognos. Ska hälsan verkligen alltid komma först?
Det jag försöker komma fram till är hur sjutton en ska förhålla sig till hur länge en ska prioritera hälsan som nummer ett när hälsan aldrig kommer bli bra? Det finns liksom inte en chans att prioritera livet. Hälsan kommer ju för fan alltid komma först! Eller finns det ett magiskt mellanläge där både hälsa och livet kan prioriteras lika och allt känns okej? Berätta för mig!
Hej Camilla. Btw ditt namn påminner om en i vår klass som hette som du men kallades Cammy. Du har konstaterat för dig själv att du aldrig blir frisk, och du vill, som jag, prioritera livet. Vi båda vet att hur än mycket vi vill och drömmer om att bli frisk så kommer det aldrig inträffa om inte något mirakel sker. I mitt fall, även om jag knorrar och morrar om den saken för mig själv så tänker jag, " Det är så, så nu lever jag istället, så länge jag kan " Gör det du vill inom dina förutsättningar och lev. Du vet det första och har konstaterat det så den kan du lägga åt sidan då det är ändå inget du kan göra om det mer än det du redan gör och ta istället tag i det andra och var den vackra fina bestämda livs sugna människa du är.(som jag uppfattat dig genom bloggens värld) Låt det bli ditt prio så kommer du säkert känna dig "YES!" DU är ditt bästa JAG! 😉💐