En dag i höst
Under den här veckan som varit har jag försökt att ”landa i allt”. Jag har varit lite ledig från sjukhusbesök och bara tagit det viktigaste på telefon. Jag behövde få prova på den pausen kände jag. Men jag får ta igen den tiden sen.
På måndag börjar officiellt studierna för mig. Men jag behöver helst tjuvstarta med skolböckerna redan nu. Jag har än så länge sex sjukhusbesök jag framöver ska klämma in i schemat. Det är inte bara tid jag missar för själva besöket, utan jag behöver också räkna med tid efter en behandling där jag kanske mår för dåligt för att kunna studera/skriva. Men jag tror säkert det blir bra.
Idag har jag tagit en paus även från böckerna och istället träffat min storasyster och hennes lilla bebis. Jag har fotat några höstbilder á la mor-och-dotter och några egna kreativare påhitt. Mellan pauserna fick jag hålla i bebisen och mysa. Det var länge sedan. Jag har ju inte kunnat lyfta tungt efter pacemakeroperationen. Det var så härligt att kunna kramas igen!
Något jag kom att tänka på idag: det var länge sedan jag hade en vanlig höstdag. Jag menar på att jag ofta opererat mig under hösten. Så har det varit de senaste åren bakåt i tiden. Förra året blev extra tungt med käkoperation, septisk artrit, svimningar och hjärtmonitoroperation. Men den här hösten ska jag banne mig må bra!
Ja den här hösten ska du banne mig må bra!!! Det sägs ju att om man upprepar något tillräckligt många gånger så blir det en sanning till slut. Så den här hösten blir DIN höst. Det tror jag på.
Stor kram från Elisabeth