En spruta i käkleden

Camilla, du skriver fängslande!
En upplevelse som jag aldrig har varit med om, men kan ändå genom dina ord se scenariot tydligt framför mig - stirrandes in i den vita väggen.
Du är inspirerande <3 Fortsätt skriv! :)
/Alice
Fy så jobbigt, du beskriver det väldigt bra vad som händer. Orden räcker inte till känner jag. Jag kan inte annat än be för dig att du orkar ta dig igenom. Vad hoppfullt ändå att du ska få dropp istället för sprutor. Styrkekramar från Annika Eriksson i Boden.
Hej vännen 💜
Tiden går och går tycker jag. Jag hinner inte riktigt med. Och det är därför du inte har hört av mig på länge. Det betyder dock inte att jag har glömt bort dig. Du poppar upp i mitt huvud ibland och jag undrar hur du har det! Det är ledsamt att du får leva med så mycket värk. Jag önskar att jag kunde göra något så att det skulle kännas lättare.
Jag minns inte om du skrivit något om det (det har du säkert).. Men påverkar vädret dig mycket med din smärta? Jag tänker på att vädret nu skiftar en del.
Bra att järnvärdet är bra nu!
Jag beundrar dig, Camilla!
Jag har så svårt att se mig själv i dina skor.
Och du jag tänkte på förra inlägget. Gnäll på!! Det hjälper inte smärtan men kanske inombords?
Stor kram!! 💜
Jag kan inte ens föreställa mig hur jobbigt det måste vara att behöva genomgå så smärtsamma behandlingar gång på gång. Du hanterar det och är värd all beundran. Men mest av allt är du värd att detta ska ta slut så att du får slippa all smärta.
Styrkekramar
Eva