Håll mig på jorden
Det är 10 minuter kvar att komma ihåg. Jag hoppas fortfarande. Låt mig vara tillräckligt viktig! För nu känns det så där barnsligt stort igen. I min värld. Det var du själv som tala om betydelsen av att någon tänker på en.
Förnuftigt sett är jag helt okej! Det är ingen biggie. Men känslomässigt… Jag önskar att jag kunde bli arg. Men det känns inte rätt. Jag är arg på mig själv för att jag så ohämmat fantiserar om att det vore annorlunda. Det är ju bara jag som lurat mig själv. Jag vet det. Men mest av allt, skäms jag.
Jag är genuint glad och tacksam för de grattishälsningar jag har fått på födelsedagen idag! Men just nu behövde jag få skriva om det här.
Fyllt år? Grattis från mig!
Kram