krigszonen.se

Allt är fortsatt jättebra med käkledsproteserna. Det har gått ett halvår (7 månader) sedan jag satt på sängkanten och åt en fralla för ”första gången” och var redo att åka hem. För mig, utifrån mina förutsättningar, var operation helt rätt! Kirurgerna har varit grymt skickliga. Jag får ge mig själv cred också som gjort min del i processen. Och framför allt det stöd jag haft i min lilla armé. Det här är ett teamwork! 

 

Jag hade återbesök i Falun förra veckan. Även om allt är bra, behöver jag ändå gå på kontroller och fylla i formulär. Det ska följas upp i den forskning kirurgerna sysslar med.

 

Kirurgen mätte rörligheten med en linjal över hur mycket jag kan gapa, dra käkleden i sidled och framåt. Jag har tränat hårt och sedan länge nått gapmålet på 40 mm. Jag har gått från sjuka 2 mm till över normala 43 mm. De andra rörelserna är lite begränsade (i jämförelse med friska leder), men det är precis som det ska med proteserna! Lederna har dock en tendens att "skjutas fram" flera gånger om dagen (framtänderna hamnar kant i kant) men det beror på muskler som kapats av och som inte kan kompensera fullt ut, eller hur det nu var. Det kan gå att fixa om man slipar lite på tänderna så bettet blir mer jämt hela tiden. Det är inget som gör ont. Men jag känner hur tugga och att tala kan "bromsas" (bara något jag märker, inte andra) när bettet glider fram. Jag är ju van att röra lederna på ett sjukt sätt och anpassat mig till det under många år. Med operation blev jag plötsligt "frisk" och behöver programmera om mig hur lederna ska användas från ena dagen till nästa. Det är lite märkligt. 

 

Det gnisslar lite från vänster käkled (kan tydligen vara hörselgången också om protesen ligger på och gör det trångt, men förmodligen inte i mitt fall). Det är för mig absolut inget problem! Andra får spetsa öronen noga om det ska höras (jag provocera fram ljudet så kirurgen fick höra). Jag är också fortfarande något (lite) öm över höger käkled när kirurgen undersökte. Det är troligt att det beror på att jag opererat mig där en massa gånger innan (att vara opererad flera gånger innan en protesoperation är liksom sämsta förutsättningar som finns). Det går inte bara kapa bort ärrmassan vid insättning av proteser eftersom det finns viktiga nerver. Men den smärtan är som en fis i rymden!