En längtan

(null)
Jag har mått bra av att rulla en snökompis på lunchrasten, följt med för att lära mig hur en själv-tvätt-station för bilen fungerar och provsmakat glögg för första gången i mitt liv. Samlar på minnen.  

Jag har aldrig sett fram emot något så här mycket och på samma gång bävat så mycket som inför helgen. Det är ändå en utveckling. Förut hade det varit genomgående vidrigt. Nu finns också plats för en annan längtan. Det betyder inte att längtan kommer smälta ner allt annat till ett ingenting. Men det betyder att längtan finns där. Också. Den har sin plats. Den finns. 


Kommentarer:

1 Andreas:

Hej vännen. Bra att höra :) Samla på minnen är viktigt i dessa tider. Jag kan inte fatta att jag nu också har fått diagnosen artros i vänster höft och knä men om det är denna typ av smärta du upplever/levt så är du starkare än det flesta ens kan föreställa sig. Jag klarar nästan inte ens gå till garaget utan att börja svära åt ben och knä eländet. Ska dock försöka att inte låta det ta ner mig riktigt än. Har inte tid med det 😅 Hoppas du får en fin jul och att det skänker dig glädje istället för att behöva tänka för mycket på hälsan. Kram 💐🎅

Svar: Hej Andreas! Nedrigt att höra om artrosutvecklingen. Förstår att det känns motigt, men bra att du håller humöret uppe. Jag ska fira jul nu på skolan. Ta väl hand om dig!
Camilla Blomberg

Kommentera här: