Vägen mot målet kan se olika ut

Mitt högra knä har återgått till ursprungsstorleken efter att läkaren tappade ur vätskan och sprutade i kortison. Jätteskönt! Men min vänstra handled har inte minskat i storlek alls. Kanske till och med blivit mer svullen och varm… Det har förstås bara gått en vecka sedan kortisoninjektionen. Inte ens själva ingångshålet efter sprutan har läkt ut helt. Men ändå. Det känns inte bra att det inte ens blivit liiiiite bättre. Som ni kanske ser på bilden ovanför veckar sig inte ens huden på vänster hand när jag försöker böja den (det lilla jag kan). Mycket svullnad är fortfarande kvar.
 
Det är förstås tur att jag är högerhänt. Men nästa vecka väntar tentamen i juridik och jag måste kunna bläddra i den stora lagboken. Det går lättast om jag har två fungerande händer. Som det är just nu kan jag inte ens lyfta ur lagboken från ex. väskan till bordet. Jag kan inte lyfta den tunga och tjocka boken med en hand.
 
Planen från början var att tenta av kursen på ett mer anpassat sätt. Jag hade fått alla klartecken långt i förväg. Men sedan ändrade kursledarna sig i sista stund och tog tillbaka beslutet. Det finns ingen annan förklaring än att de är fega. Det står jag för. Jag vågar, till skillnad från dem, ta obekväma samtal. Jag får höra att det ska vara lika för alla. Men de har inte fattat! Equality är inte samma som equity. Jag fattar att kursmålen ska uppnås och prövas. Men vägen dit kan se olika ut. Det ska vara okej. Jag har klarat kurs efter kurs utan större patrull från skolans sida, men nu behöver jag visst kavla upp ärmarna högre. 

Jag har nu överlagt med kursledarna att få skriva tentan på datorn istället för med penna och papper. Det kommer också vara en person som placerar lagboken på bordet åt mig eftersom jag själv inte kan. Dessa anpassningar möjliggör att jag kan pröva mina kunskaper mot kursmålen, precis lika de andra. Min väg mot målen är en annan, men jag når fortfarande lika mål som de andra. Ta in det.

Jag kommer fortsätta stå upp för mig och andra studenter. Vi är inte jobbiga. Vi är viktiga. 
 
• Kategori: Kampen, Studier; • Taggar: Handled, Högskolan i Gävle, Jag spelar roll!, Smärta, Student, inflammation, juridik, tenta, viktigt; • Kommentarer (2)

Kommentarer:

1 Sara:

Heja heja dig! Du är grym!

Svar: Tack Sara! 😊🤜🤛😉 Kramar 🤗
Camilla Blomberg

2 Linn:

Det är helt sjukt att dom inte fattar att alla inte har samma förutsättningar. Kämpa på. Du är helt grym

Svar: För vissa tar det längre tid att förstå det har jag märkt. Eller som i det här fallet att de först tycktes fatta, men sen inte vågade stå för det pga. vad andra skulle tycka. Tack Linn. Jag hänger i. Kram!
Camilla Blomberg

Kommentera här: