Paus i skogen
Jag behövde nog en stund i skogen mer än jag först insåg. Att gå på barriga stigar, bara fokusera på leta bär som lyser mot det gröna och monotont plocka nästa och nästa. Något som känns enkelt. Tryggt. Jag fyllde en påse med lingon. Det kanske blir sylt en dag om kroppen samarbetar. Så här efteråt värker varje kroppsdel.
För sanningen är att hälsan sliter mer än på länge. Det är inte bara alla kontakter som ska samordnas, alla samtal, alla beslut som måste tas, nya besked med besvikelser. Det är måendet i allt. Det tär på krafterna. På mig.
Men en kort tur i skogskanten gjorde gott. Allt fick vila om så bara för en stund. Jag med. Bara mjuk mark, solen som värmde i ryggen och kylig skugga bakom träden. Jag ville också passa på att utforska området lite bättre.