En dag vid havet
Det kändes skönt få vara långledig i helgen. Jag hann både vara ”medicinbakis” av cellgiftssprutan och återhämta mig tillräckligt för att kunna njuta av en dag på stranden. Tidigare tycker jag att jag mest hunnit återhämta mig och så är det måndag igen.
Det var härligt få känna sig viktlös och kunna röra mig fritt i vattnet. Benen är tillräckligt friska för att jag ska kunna simma och det är helt fantastiskt! Jag tror mitt knä mådde bra av det här. Det har känts som knät stelnat lite efter hoppandet på kryckor på grund av den inflammerade fotleden. Men nu börjar det ordna upp sig. Det är ganska nära att jag kan böja benet helt nu. Det är bara ungefär 10 cm kvar att kunna sätta hälen mot rumpan om jag pressar allt vad jag kan (det gör ont, men det är inte stumt, vilket är bra). Jag tror inte att jag kunnat det på över ett halvår så det känns bra att det börjar vända.