Skriva för syre

Jag har varit frånvarande från bloggen för att jag själv varit frånvarande. Jag vet inte om det går att förklara mer än så just nu. Drömmer ibland att jag svävar högt upp i rymdmörkret utan förankring. När något varit extremt jobbigt har jag ”stängt av” för att orka hålla ut. Ofta har jag nog inte ens varit medveten om det och bara fortsatt så i livet. Att försöka ”slå på” igen efter det jobbiga är över har varit svårt. Ibland går det bara i korta stunder. Hjärnan orkar inte länge innan den själv tvångsavslutas. Jag behövde hjälp att ens kunna sitta upprätt! Efteråt har jag behövt sova. Mycket. Jag är förvånad över hur starkt jag reagerar på att känna, och samtidigt, det make sense!
 
Jag har haft lektion varje måndag i ett år. Att skriva har varit som att få syre och inte drunkna. Men skolans sista lektion avslutades i förra veckan. Idag fick jag hem kursintyget med alla trettio moment vi gått igenom. Jag är både ledsen och stolt. Det är hemskt och otäckt att det stöd jag haft plötsligt försvinner. Kram till mig själv som förståelse för det. Men jag är kanske mest stolt att jag genomförde utbildningen. Satte det ena ordet framför nästa med pennan som mitt vapen. Trotsade inflammationer i fingrar och handleder och tog mig an den utmanande skrivprocessen. Nittiotusen ord. En fet high-five till mig för bra jobbat! Nu kommer konsten att fortsätta redigera och ta bort ord. Kvar är en bok. 
 

Kommentarer:

1 Elisabeth:

Jag hoppas du och hela din lilla armé får en fin helg och önskar er ett riktigt bra 2023!
Kram från Elisabeth

Svar: Önskar dig en fin helg och att då mår gott! Kramar i mängder ❤️
Camilla Blomberg

Kommentera här: