Att våga eller inte våga

För att jag ska ha en chans att gå utan kryckor behöver mitt knä opereras. Det som krävs är en öppen operation där kirurgen skär upp hela vänster knä nästan 20 cm igen. Det finns inga garantier för att det lyckas, men kirurgen tror det kan bli bra för att få benet att fungera. 
 
Kirurgen rådgjorde med narkospersonalen om planen utifrån min hälsodeklaration (den med alla frågor jag kryssat i mer ja än nej i). Några minuter senare kom kirurgen tillbaka. ”Jag är ledsen, Camilla. Nej. Ingen operation. Det är för riskfyllt.” 
 
Risken att jag drabbas av komplikationer jag kanske inte överlever (blodpropp och hjärtinfarkt) är för hög att specialistkirurgen ska våga operera mig i Bollnäs. Det beror på den ovanliga förträngningen i bröstkorgen. 
 
Kirurgen drog liknelsen med en charterresa till Kanarieöarna. Ett plan skulle aldrig lyfta i en möjlig storm om risken finns för krasch. Även om sannolikheten är störst att det kommer gå bra. Om det var frivilligt att välja åka med eller hoppa av planet, då hade kirurgen klivit av. 
 
Frågan kommer ställas om något annat sjukhus (ex. Uppsala), med bättre rustad intensivvårdsavdelning, kan operera. Om de vågar, vågar jag? 
 
Det är lång väntetid på att försöka rädda ett ben. Rent krasst är det bara ett ben. Knät är inte akut för överlevnad. Men det känns akut för livet. Ju längre jag har det så här, desto sämre förutsättningar får jag.
 
Om ingen vågar operera kommer jag behöva kryckorna varje dag livet ut. Hur långt det livet nu blir, vilket är ovisst, med tanke på den växande förträngningen i bröstkorgen. 
 
Är det inte sjukt att det blivit så här??
Jag känner… att jag flyr ut i rymden en stund 🪐 
 
• Kategori: Kampen, Operationer; • Taggar: Psoriasisartrit, artrofibros, knä, operation, vena cava superior syndrom; • Kommentarer (5)

Kommentarer:

1 Hannas krypin:

Skickar en kram! <3

Svar: Skickar en kram tillbaka <3
Camilla Blomberg

2 Maria:

Skickar styrka, och något slags lugn... För hade jag varit i din sits hade jag nog känt mig ganska orolig.

Det är kanske en jättedum fråga, men det går inte att göra den här operationen med annan bedövning än narkos? Ryggmärgsbedövning? Lokalbedövning räcker ju säkert inte, och du kanske är som många andra av oss med EDS, att det där fungerar sisådär... Ibland bra, ibland skitdåligt..
En ryggmärgsbedövning är inte heller en dans på rosor, visserligen, men det används ju när narkos inte är okej och om operationen inte tar för många timmar. Själv har jag också IIH, så det höga trycket i vätskan gör att jag inte får ta ryggmärgsbedövning om det inte är extremt akut, som allvarlig olycka.

Svar: Fint med lite extra styrka, tack! <3

Jag utgår från att läkarna klurar på de möjligheter som finns. Men jag skulle tro att operation är för stor för att använda annat än narkos. Jag vet inte egentligen om det är narkosen i sig som är risken. Att ligga på rygg och still i flera timmar är ju inte optimalt. Särskilt inte nu med förträngningen.

Bedövning har annars fungerat bra på mig. Jag har fått ryggmärgsbedövning efter en akut operation. Men risk finns då för blödning i ryggen, särskilt vid blodförtunnande, vilket inte är så bra och kan få katastrofala följder. Och något de undvikit efter det. Men vissa risker kan vara mindre dåliga än andra.

Tack för din kommentar. Kram!
Camilla Blomberg

3 Elisabeth:

Det kan nog vara en bra idé att fly ut i rymden ett tag. Det kan säkert vara skönt att skingra tankarna bland lite gröna marsmänniskor. Sen får du återvända och ta tag i verkligheten igen sen.
Kram från Elisabeth

Svar: Jag gör gärna det, flyr upp, för att orka mer sen här nere på jorden. Bamsekram
Camilla Blomberg

4 Tess:

Skickar dig en massa styrkekramar 🌸

Svar: Fint av dig. Kramar i massor <3
Camilla Blomberg

5 Linda E:

Så tufft du har det fina du! Gör ont i mig att läsa hur du har det, vilken ryggsäck du får bära.. Stor styrkekram till dig, vi saknar dig på jobbet men nu måste du ta hand om dig ❤️

Svar: Saknar er. Stora varma kramar. ❤️
Camilla Blomberg

Kommentera här: