krigszonen.se

Måndag förra veckan åkte jag (och gosegrisen som jag lovat ta med) till akademiska sjukhuset i Uppsala för att genomgå en flebografi. Det var lite pirrigt eftersom jag inte visste vad som väntade. Men historieberättandet i väntrummet hjälpte för att hålla lugnet.

 

Jag fick först vara på pre-op där jag bytte om till sjukhuskläder, kanyl sattes vid handen och jag fick ett armband. Sen rullades jag i sängen till operation. Ett gäng blåklädda nissar tog emot mig och fäste blodtrycksmätare, ekg-elektroder och syremätare. Men jag var för kall om händerna för att få fram några värden. En nisse fyllde en kirurghandske med varmvatten, då fick jag en varm hand att hålla. Det fungerade.  

 

Sen inställde sig två kirurger. En som skulle utföra flebografin, den andra för att bedöma bilderna.

 

Först ultraljud över armen. Sen bedövningssprutor i armvecket. Med en skalpell gjordes ett litet hål. En lång ”vajer” fördes in från armen via kärlen mot hjärtat. Röntgenapparaten hängde ovanför bröstkorgen. När kirurgen ställde in apparaten efterlämnades ett blodigt handavtryck. Kontrastmedel skjutsades in via kanylen. En varm känsla spred sig i kroppen. Vid sidan om operationsbordet stod en 60-tums skärm. Min bröstkorgs insida lystes upp på den. Operationsbordet tiltades för att mäta flödesskillnad. Vajern togs ut, mer skalpell och en ny vajer fördes in och proceduren började om. Det tog ungefär en timme. Vid ett tillfälle blev det riktigt jobbigt/åtstrypt runt halsen och bordet fick tiltas för att lätta på symtomen. Annars gick det bra. Lite öm i armen efteråt bara. 

 

När flebografin var klar, rullades jag till avdelningen. Där fick jag en god portion mat i magen. Sen kom läkaren och hälsade på. Misstanken kvarstår med vena cava superior syndrom. Vi pratade om behandlingsmöjligheter. Det finns inte. Fallet ska nu lyftas internationellt. 

 

Innan jag åkte hem fick jag ett litet gosedjur från sjukhuskiosken för slutfört uppdrag!